Göteborgs paradgata nummer ett

Avenyn är Göteborgs paradgata nummer ett. Det är också en plats som är starkt förknippad med Göteborg. Gatan är nästan en kilometer lång och sträcker sig från Kungsportsbron vid Vallgraven till Götaplatsen. Avenyn rymmer allt från shopping till nöjes- och kulturliv, men också restauranger, hotell och salonger.

Avenyområdet inramas av Götabergsgatan, Viktor Rydbergsgatan och innefattar även Avenyns parallellgata Södra vägen som sträcker sig från Vallgraven till Korsvägen, knutpunkten i södra änden av centrala Göteborg och navet för evenemangsstråket.

Avenyn på 10 sekunder

Avenyn heter egentligen Kungsportsavenyn – eller om man ska vara riktigt petig: Kungsportsavenyen. Gatan är 860 meter lång och sträcker sig från Kungsbron till Götaplatsen i centrala Göteborg, även om det var först i samband med jubileumsutställningen i Göteborg 1923, som gatan förlängdes till Götaplatsen. Avenyn har längs stora delar av sträckningen tio meter breda trottoarer som från början var förträdgårdar.

Historia

Hur har Avenyn sett ut genom åren? Följ med på en resa i tiden med fokus på Avenyn.

1861 tillsattes en kommitté som skulle utarbeta förslag till en utbyggnadsplan och en tävling utlystes. Det var Sveriges första stadsplaneringstävling. Stadsfullmäktige antog planen fem år senare och ett av de viktigaste inslagen i planen var huvudstråket söderut, Kungsportsavenyn.
Första gången Avenyn nämndes var i stadsfullmäktiges protokoll från 7 mars 1867, som den blivande ”Stora avenyen från Kungsportsbryggan”.
Men namnet Kungsportsavenyn blev ifrågasatt, och 1880 föreslogs i stället Gustaf Adolfsgatan.
1882 beslöts att gatan skulle ändra namn till Kungsportsgatan, men beslutet återtogs samma år med knapp majoritet. Det kontroversiella var beteckningen aveny, som upplevdes främmande med en ”utländsk prägel”.

Kungsportsavenyn byggdes i slutet av 1800-talet och paradgatan som dominerades av stora exklusiva bostadshus var ett elegant och populärt promenadstråk som började vid Kungsportsbron i norr och slutade vid Lorensbergs Park i söder. Här stoltserade män i höga hattar och kvinnorna svängde sina vackraste kjolar under söndagspromenaderna.
På Avenyn frodades grönska. En lindallé prydde gatan då liksom i dag. Framför alla byggnader längs Avenyn fanns förträdgårdar med staket som inhägnader.
Lorensberg Park var under denna tid en populär nöjesplats med restaurang, musikpaviljong, kägelbana, skjutbana, cirkus och teater. Söder om Lorensbergs Park, där Götaplatsen ligger i dag, vajade säden på fälten och stadskänslan var obefintlig.

Fram till 1914 fanns inga butikslokaler ut mot Avenyn, men några hus hade salukällare vid tvärgatorna. I en beskrivning från sekelskiftet sägs om Avenyn att: ”Den bär en fullständig storstadsprägel med sin vackra lindallé och sina höga välbyggda hus med prydliga små trädgårdar” och att ”gatan får en särskilt fin karaktär därigenom att intet enda hus vanprydes av butiker och därigenom förenad med skyltning”.

Vid 1916 beslutades att en stor utställning skulle arrangeras för att fira stadens 300-årsjubileum. Ekonomin var dock trängd och första världskriget lade sin skugga över projektet som till slut fick skjutas upp två år framåt i tiden. Göteborgsutställningen invigdes 1923 och huvudentrén låg vid Götaplatsen. Spårvagnen drogs tillfälligt upp till Götaplatsen för att tillgängligheten för utställningsbesökarna skulle vara god. Avenyn förlängdes mot söder och Götaplatsens terrasser byggdes upp. Här ligger än i dag Konstmuseet och Konsthallen. För att knyta ihop Avenyn med Götaplatsen byggdes provisoriska byggnader som sedan revs efter utställningen och det dröjde sedan mer än tio år innan Götaplatsens centrala del med Poseidon stod klar.

På 30-talet invigdes fyra biografer på Avenyn. Nya café och restauranglokaler etablerades efter hand. Några som finns kvar än i dag är Restaurang Kometen på Vasagatan 58 samt Junggrens Café på Avenyn 37. På 30-talet ansågs Avenyns bebyggelse som omodern. Stadens planerare började diskutera Avenyns omvandling till ”fin affärsgata” och under 30-talets senare hälft utformade stadsingenjören Uno Åhren planer för förnyelse. Enligt de nya planerna skulle större delen av byggnaderna längs gatan rivas och ersättas med högre i sex till sju våningar. Bottenvåningarna skulle innehålla verksamheter och de övre våningarna var avsedda för boende.

Några fastighetsägare utnyttjade möjligheten och fyra nya hus i funkisstil uppfördes. Exempel är Avenyn 25 där i dag Bang & Olufsen har sin butik på hörnet samt Avenyn 14 där man finner Burger King i bottenplan.
Tjugo år senare hade 30-talets planer för området kring Avenyn hunnit bli omoderna och nya planer behövdes. Under 60-talet togs besluten att Avenyn skulle bli ”en modern butiksgata” och i början av 70-talet revs 16 bostadshus från 1800-talet och ersattes med nya större byggnader som innehöll kontor, butiker, hotell, varuhus, banker och några bostäder. 1972 godkändes en plan som innebar att större delen av Avenyns förträdgårdsmark skulle tas bort. Undantag gjordes för Avenyn 1 och 2 där förträdgårdarna finns kvar än i dag.
Marken längs husfasaderna fick nu en enhetlig beläggning med plattor i konststen och det gav goda möjligheter till uteserveringar. Nya kaféer, restauranger och nöjeslokaler öppnades i byggnadernas nedre våningar där det tidigare fanns andra verksamheter. Den exklusiva och lite förnäma prägel som Avenyn tidigare hade haft försvann efter hand och stråket fick en mer vardaglig, lättsam och ungdomlig karaktär.

Avenyn i dag

Avenyn är i dag Götaborgarnas gata och man arbetar för att återge gatan dess glans. Som göteborgare ska man vara stolt över sin paradgata.
2006 gav kommunfullmäktige byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett program och genomföra ett programsamråd för Heden och Avenyns framtida utveckling. Flera detaljplaner är nu igång och det pågår en hel del arbete för att förstärka Avenyns roll i den göteborgska stadsbilden. Det gäller att vårda det starka varumärket som Avenyn har varit och fortfarande är.
I dag pågår ett projekt för stadsmiljöupprustning för Avenyn och arbetsnamnet är ”Avenyn – en paradgata värd namnet”. I projektet samverkar representanter från Göteborgs stad, näringsliv och fastighetsägare och uppdraget är att ta fram en vision för Avenyns framtid. Vad vill vi att Avenyn ska vara i framtiden? Skall det vara en ”paradgata”? Vad ska den innehålla och hur ska den se ut?

Några viktiga landmärken

Spårvagnen

1881 byggdes spårväg för hästdragna spårvagnar som ersattes av eldrivna tjugo år senare. Sträckan har sedan dess varit Avenyn – Valand – Engebrektsgatan – Södra vägen. Spårvagnen är ett pittoreskt inslag i gatumiljön på Avenyn som de flesta vill bevara.

Kungsbron

Kungsportsbron har fått namnet av att det var här som Kungsporten, den största porten in till Göteborg låg i 200 år fram till 1838. Det är även Kungsporten som givit Kungsportsavenyn dess namn.

Storan

Platsen på höger sida mellan Stora Teatern och Kungsportsbron kallas Millenniumplatsen. Stora teatern byggdes 1859 och var det första huset på Avenyn. Att förlägga en teater så långt utanför staden ansågs av många vara ett mindre lämpligt val. Under större delen av 1900-talet var Stora Teatern Göteborgs främsta scen för musikteater som opera, operett och musikal.

Avenyn 1 och 2

Många kallar Avenyns första hus för ”Avenyns entré”. Avenyn 1 är byggt 1882 och Avenyn 2 är byggt 1877. Dessa rikt smyckade hus står till mångas glädje kvar än i dag och markerar majestätiskt Avenyns historia.
Dessa fastigheter är de enda på Avenyn som har sina förträdgårdar med järnstaket kvar än i dag. I Avenyn 2 har i dag Wallenstam sitt huvudkontor. Wallenstam är en av de stora fastighetsägarna på Avenyn då de äger cirka 50 procent av fastigheterna på Avenyn. Övriga stora fastighetsägare är Balder, ByggGöta, Pandox, Göteborgslokaler och Higab.
Delen fram till Valand kallas nedre delen av Avenyn och består till stor del av restauranger, nattklubbar och caféer.

Valand

De första 30-40 åren fanns inga butikslokaler ut mot Avenyn. Den enda publika byggnaden var ”Valand” som invigdes 1886. Den innehöll salar för konstutställningar med entré vid Vasagatan och en restaurang med ingång från Avenyn.

Engelbrektsgatan

Fram till 1930-talet tog Avenyn slut vid Engelbrektsgatan. Söder om Engelbrektsgatan låg parken Lorensberg som under 100 år fram till 1950 var ett populärt nöjesetablissemang med restaurang, musikpaviljong, kägelbana, skjutbana, cirkus och teater. I dag finns Lorensbergsteatern kvar från denna tid och drivs av Galenskaparnas och After Shaves produktionsbolag Kulturtuben.
Planer på hotell närliggande till Götaplatsen fanns redan när Götaplatsen planerades i början av 1900-talet, men det var först 1950 som hotellet ”Park Avenues Hotels” första del stod klar.

Götaplatsen

Götaplatsen är Avenyns kronjuvel. Området kring Götaplatsen låg fram till slutet av 1800-talet utanför staden och kallades Stora Heden. Här hittade man tobaksplantage och landerier med trädgårdar och trähus.
I dag domineras Götaplatsen av havsguden Poseidon, en symbol för Göteborg. Det sägs att Carl Milles som tillverkade statyn kom i bråk med staden under uppförandet. Staden ansåg, i motsats till Milles, att Poseidon hade ett allt för stort könsorgan och ville att Milles skulle minska storleken. Detta gjorde Milles motvilligt men det stadens tjänstemän inte upptäckte var att Milles även ändrade fiskens position.
Under 1930-talet färdigställdes större delen av Götaplatsen och västra sidan av Avenyn. Konstmuseet och Konsthallen stod klara redan till Göteborgsutställningen tio år tidigare, men Stadsteatern, Konserthuset och Poseidon invigdes alla i början av 30-talet.
I slutet av 60-talet byggde man i sydvästra hörnet av Lorensbergsparken Stadsbiblioteket.