Avenyns historiska guide

Royalbiografen på Avenyn 45 har bytt skepnad några gånger sedan invigningen den 20 april 1940. Fotot från september 1976 är fångat av biografmaskinistveteranen Magnus Elm, som än idag ser till att ridån går isär och att film rullar igång inne i salongen.

Här syns entrén och den klassiska baldakinen, med en lite annorlunda skylt jämfört med den idag välbekanta röda neonen som biosugna göteborgare tar sikte på när de är ute efter ett biobesök på Avenyn.

Filmen som affischeras i fönstret – Gökboet med Jack Nicholson – är en av tidernas största succéer och den största någonsin för biografens förra ägare Sandrews. Sedan 2008 drivs biografen under namnet Roy av Folkets Hus & Parker. Filmer som Gökboet, kvalitet med ett brett anslag, är än idag stapelvara på repertoaren.

Vet ni att huset invigdes redan 1859 under namnet Nya Theatern? Namnet Stora Teatern kom nämligen till år 1880. Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidnings huvudredaktör, Sven Adolf Hedlund, var den drivande kraften bakom teaterns tillblivelse.

Under 1900-talet, fram till Göteborgsoperans invigning, var Stora Teatern Göteborgs främsta opera- och musikalscen. Den vackra salongen med sina tre balkonger, takmålningar och stora ljuskrona är fint bevarad i originalskick – helt fantastiskt tycker vi! Stora Teatern med sina 6350 kvm är numera förklarat som byggnadsminne. Under 2000-talet renoverades byggnaden invändigt för uppåt 60 miljoner kronor och därtill skapades även ett flertal konsert-, fest- och restauranglokaler.

Bild: gamlagoteborg.se

Lorensbergsteatern byggdes 1916 med amerikansk fart, dvs 3-skift. Då var den norra Europas modernaste teater med bl a ”demokratisk” salong. Den fungerade som teater 1916-34, därefter blev den Lorensbergs Bio. Under biotiden var den premiärbiograf.

Galenskaparna och After Shave tog över byggnaden 1987 och återställde den till teater igen. Så här såg det ut när biljetterna till ”Stinsen brinner – en katastrofmusikal hade premiär 1987. Kön ringlade sig upp till och förbi biblioteket på Avenyn. Med 261 föreställningar och 164 000 besökare var den då den största teatersuccén i Göteborg.

Idag är Lorensbergsteatern fortfarande hemmascen för Galenskaparna och After Shave, men också en mycket aktiv gästspelsscen, med nationella och internationella akter.

Röhsska museet, som i början kallades Röhsska Konstslöjdmuseet, invigdes 1916 men planerades redan 1901 genom en donation av Wilhelm och August Röhss. De kinesiska hundarna vid entrén framstår som paralleller till de lejon som står framför universitetsbyggnaden några kvarter bort. Museets uppgift har från början varit att visa utvecklingen inom brukskonst och dekorativ konst, och samhörigheten mellan utbildningen i konsthantverk och design, HDK, och museet var från början så naturlig att det fortfarande varje år skapas utställningar och evenemang i samarbetet.

Runt sekelskiftet 1900 fanns i Europa en vurm för kinesisk och japansk kultur. Thorild Wulff var en erfaren resenär och fick en snabbintroduktion till kinesiskt konsthantverk under en resa i Europa. Han kom till Kina samma år som kejsaren abdikerade och mitt i det rådande politiska kaoset i landet köpte han med sig en mängd föremål, många antikviteter och till och med arkeologiska fynd. Dessa lade grunden till museets stora kinesiska samling som idag är en av Europas äldsta museisamlingar.

Andra stycket & bild: rohsska.se

Göteborgs Stadsteater är Sveriges äldsta stadsteater och grundades 1918 genom en donation av kulturintresserade göteborgare. I början flyttade teatern in i Lorensbergsteatern, men år 1934 flyttades verksamheten över i det nybyggda teaterhuset vid Götaplatsen, ett hus med vacker, elegant arkitektur. Byggnaden är anpassad efter 1930-talets funktionalistiska ideal men har också drag av 1920-talets klassicism. 1930-talets arkitektur syns interiört framför allt i de publika utrymmena och i de sinnrikt utformade trapphusen. På den tiden skapades ett avancerat scenmaskineri som idag, med lite kompletterande modern teknik, fortfarande används i teatern.

I början av 1970-talet övertog Göteborgs stad teatern som då blev ett kommunalt aktiebolag. 1997 satsade kommunen på en ombyggnad av Stora Scen och dess salong genom att proscenieramen avlägsnades och parkettens lutning höjdes. 2002 var nästa ombyggnad klar. Bland annat breddades scenöppningen på Stora Scen och salongen gjordes om så att avståndet mellan publik och skådespelare blev mindre.

Inspirerad av text från stadsteatern.goteborg.se.

Göteborgs konstmuseum 100 år

När museibyggnaden på Götaplatsen var ny 1923 visades där och i Konsthallen utställningar av nordisk och västsvensk konst som en del av Jubileumsutställningen när Göteborg firade 300 år.

Hundra år senare knyter museet an till historien och visar en stor utställning med Göteborgskolorism. Den underbara färgen. Göteborgskolorismen i nytt ljus som öppnar den 22 april är en jubileumsutställning för 2023 och en efterlängtad hyllning till stadens egen konsthistoria.

Bild: Vy över Götaplatsen med Göteborgs konstmuseum i fokus under Jubileumsutställningen 1923. Fotograf okänd, Göteborgs stadsmuseums samlingar.

Läs mer via knappen nedan.

Göteborgs Konsthall invigdes under jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Konsthallen ritades av arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke, som även ritade konstmuseet. Det signifikanta grågula teglet på konsthallens fasader levererades av Lomma tegelfabrik. På fasaden som vetter mot Götaplatsen finns tre välvda nischer med skulpturer skapade av konstnären Palle Pernevi.

Hösten 2021 släpptes boken Göteborgs Konsthall – en hundraårig konsthistoria, den första samlade berättelsen om Konsthallens historia.

Text: goteborgskonsthall.se / Läs mer via knappen nedan.

Restaurant Kometen startades 1934 av österrikaren Hans Breitneder som var musiker och spelade på restauranger runt om i Europa. Vid ett längre besök i Göteborg passerade han restaurangens lokaler, och en idé om att ge sig in i restaurangvärlden väcktes. Kometens lokaler var redan före starten en restauranglokal, då som en del av ett unikt bostadsexperiment i form av en privat restaurang för husets 20 lägenheter. Tanken var att de boende kunde beställa mat som restaurangen sedan bar upp till dem. Idén gick dock inte som planerat och 1938 öppnades en ny entré ut mot Vasagatan där dörrarna slogs upp för allmänheten.

Kometen har alltid varit en unik och charmig restaurang att besöka. Flera artister, författare, konstnärer och musiker har satt sin prägel på atmosfären vilket fortfarande sitter kvar i restaurangens väggar. 2017 tog Per Ove Lundgren med familj över verksamheten och har valt att bevara och lyfta fram Kometens kultur och mattradition.

Text inspirerad av restaurangkometen.se